Jag är född och uppvuxen i Älvsbyn men flyttade till Piteå för ca 1,5 år sedan där jag bor med min sambo. På gymnasiet studerade jag vård- och omsorgsprogrammet och hade tidigt en färdig plan att studera till sjuksköterska för att därefter kunna bli barnmorska.
Det är en lång historia. Lite kortfattat hade jag det tufft med de teoretiska ämnena i skolan, medan jag hade lätt för praktiska ämnen och det jag var intresserad av. Nu i vuxen ålder har jag fått diagnosen ADD och livet har blivit mycket lättare med diagnosen. Upp till femte klass fick jag möjlighet att vara i en grupp med färre elever då jag hade svårt att koncentrera mig. På högstadiet kändes det plötsligt pinsamt att behöva vara den som gick till ett annat klassrum och jag ville tyvärr inte ta emot extra stöd. Jag fixade ju skolan med godkända betyg i alla fall men fick slita stenhårt. När jag skulle söka in på sjuksköterskeprogrammet på universitetet, kände jag att det blev för tufft att klara av studierna och bestämde mig istället för att följa mina andra drömmar och byta karriär. Jag började jobba på min pappas företag inom plåt och ventilation där även min mamma arbetade. Redan som sexåring gick jag raka vägen till verkstaden efter skolan för att jobba på mina olika projekt, det var det roligaste jag visste. Jag har sedan barnsben haft drömmar om att bli både barnmorska och plåtslagare, men jag valde att gå vård- och omsorgsprogrammet och det är inget jag ångrar i efterhand. Nu tycker jag bara det är kul att jag hittat en väg in till plåtslagaryrket.
Det var genom arbetsförmedlingen som jag fick information att det fanns en vuxenutbildning till plåtslagare. Jag fick komma på studiebesök som kändes över förväntan och fick verkligen en bra bild av skolan. Även om jag fått en del praktisk erfarenhet i pappas firma så vill jag gå skola och lära mig yrket från grunden. Jag är den personen som vill förstå varför man ska göra på ett visst sätt, därför känns det bra att lära mig grunderna för att kunna förstå när och hur man kan utföra arbetet på olika sätt. I arbetslivet finns det inte möjlighet att få förklarat saker lika grundligt som i skolan, det är kunskap jag får genom utbildningen.
Det känns jättebra även om det är annorlunda i och med covid-19, då vi varvar distansundervisning med närundervisning. Eftersom att jag har ADD, har jag rätt till stöd från Iris Hadar AB som finns på skolan. Jag har fått låna brusreducerande hörlurar och en dator med uppläsning av litteraturen som gör att jag kan ta in teorin lättare. De påminner mig att ta pauser för att energin ska räcka hela dagen. Samtidigt som man får bra stöttning är det mycket eget ansvar och upp till en själv att fråga om hjälp. Jag går en så kallad rekryteringsutbildning och fixade en praktikplats redan innan utbildningen startade. När jag hälsade på företaget, E Wixner & Son Plåtslageri i Öjebyn fick jag träffa personalen och se lokalerna och det kändes bra. Innan jag börjar praktiken behövs vissa kurser som t.ex. SSG och ID06.
Det där tycker jag är en väldigt intressant fråga. Jag har aldrig delat upp yrken efter kön på det sättet. Jag ser inte mig själv som en tjej i en mansdominerad bransch, fast jag vet att det är så. Jag gör det jag trivs med och brinner för. Jag valde inte att bli undersköterska för att majoriteten av undersköterskor är kvinnor, utan för att jag var intresserad av anatomi och att hjälpa människor. Jag tycker att man fokuserar för mycket på genus, om man istället vågar välja karriär efter sina egenskaper och intressen så hade det blivit mer jämställt i samhället. För mig är det viktigt att folk inte uppskattar mig för att jag är kvinna i det här yrket, utan för det jag gör och är bra på.
Yrket passar för den som är kreativ och ständigt vill utvecklas, jag tror aldrig man kan bli fullärd som plåtslagare. Även om man gör samma sak flera gånger så är varje projekt unikt och kräver sin egen lösning. Du behöver kunna tänka framåt i flera steg, vara noggrann och ha tålamod. Att vara plåtslagare är lite som att sy, fast du gör mönstret och sammanfogar plåt istället för tyg.
Efter utbildningen ser jag fram emot att jobba som plåtslagare, men just nu ligger mitt fokus på att lära mig så mycket som möjligt inom området. Någonstans har jag en dröm om att i framtiden starta egen firma, men jag tänker inte på det som ett alternativ just nu.