Du undervisar alltid någon, inte (enbart) i ett ämne. Läraren behöver se varifrån den studerande kommer, och se räcker inte, utan du måste även intressera dig för det, för att få till en lärandekraft. Känner man inte igen sig, eller blir man inte igenkänd av andra som den man är, uppstår sällan bra lärandemöten. Det menar den norske professor emeritus i pedagogik och lärande Tom Tiller och som just nu handleder en grupp lärare och ledningsrepresentanter från Utbildning Nord i Tromsö.
Identitetens betydelse för lärande
- Vad gör det med oss människor om vi inte kan känna igen oss själv och inte bli igenkänd som den vi är?
För att förklara vad han menar tar Tom Tiller till ett jordnära, eller ska vi hellre säga kulturnära, exempel för gruppen lärare från Tornedalen från Mikael Niemis bok Populärmusik från Vittula, där karaktären Matti tidigt får lära sig att Pajala ligger utanför den riktiga Sverige.
” Vi fick rabbla Viskan, Ätran, Spyan och Gallan eller vad de nu hette, fyra kolossala floder som avvattnade det sydsvenska höglandet. Många år senare såg jag dem med egna ögon. Jag blev tvungen att stanna bilen, kliva ur och gnugga mina ögon. Diken... ”(s.48).
”Vi var inga. Våra föräldrar var inga. Våra föräldrar hade betytt noll och intet för den svenska historien. Våra efternamn kunde inte stavas, än mindre uttalas av det fåtal lärarvikarier som sökte sig upp från det riktiga Sverige... Våra hembyar var för små för att visas på kartorna. ” (sid.49).
- Om det som skolan lär framstår som avlägset och främmande i förhållande till ens livserfarenheter, kommer motivationen att vara låg. Man lär sig bäst när man möter kända förhållanden i det nya eller när man anar relevansen av kunskaperna. Isolerat är kunskapen kall. Kunskapen måste göras varm genom att lägga till känsla, vilja och tro.
Vill bli ännu bättre på bemötande
Utbildning Nord dit vuxenstuderande kommer för att få sin yrkesutbildning, inte enbart från Sverige utan även från Norge och Finland, har kanske fler utmaningar än många andra liknande nationella skolor. Alla har inte en positiv erfarenhet av tidigare skoltid, olika språk och kulturer möts och där den studerande dessutom ska göras anställningsbar på så kort tid som möjligt.
 |
| Bildtext: - Vi får tid att reflektera kring olika lärandesituationer från vår egen vardag med hjälp av metoder utan att vi blir för teoretiska. Vi utvecklar best-practice tillsammans. Nu ser vi fram emot att involvera fler av våra kollegor, säger från vänster Leif Utterström, yrkeslärare i plattsättning och Anni Alatulkkila, vårdlärare till höger i bild. Båda ingår i pilotgruppen för det pedagogiska projektet, ”SamPed”. Här tillsammans med Leif Lahti i mitten, direktör för Utbildning Nord. |
- Under årens lopp har vi blivit allt duktigare på att fackmässigt kartlägga den studerandes tidigare kunskaper för att kunna bygga vidare med det som fattas för att vara gångbar på dagens arbetsmarknad. Men min tro är att vi kan utveckla den fackmässiga kartläggningen ytterligare och själva genomförandet av utbildningen, genom att utveckla oss i det personliga mötet lärare – studerande. Det säger Leif Lahti direktör för Utbildning Nord som motiv till samarbetet med Tom Tiller som nu pågått under ca 6 månader.
- Vår mångkulturella utbildningsmiljö är också en stor möjlighet. Jag tror t.ex. att våra studerande kan vara bättre rustade för dagens arbetsmarknad där det krävs att vi ska kunna jobba i mångkulturella arbetslag, avslutar Leif Lahti.
Dagens lunch
Sök
